Fin men full av krut

Hehe, jag måste börja med att berätta om våran halvlugna avskrittning. Easy hade varit så himla, himla fin och avslappnad hela passet och gått så himla fint och frustat hela tiden, lika så när jag skrittade av. Men så på en sekund kastar hon sig rakt upp i luften medan jag sitter som en potatissäck och håller tyglarna lite halvdant med ena handen, hon tvärvänder i 180 grader och sedan tar hon stora hoppsprång/skenar iväg några meter. Och jag har redan berättat hur jag satt under detta tillfälle, men medan hon gjorde detta så fick jag tag i tyglarna som jag hade tappat, med ena fingret och lutar mig bakåt och drar så mycket jag kan med mitt finger. Då stannar hon, lägger mulen så den nuddar hennes ena framben. Alltså väldigt snett och börjar hoppa upp och ner... Förstår ni hur knäpp den här ponnyn är ibland? Jag skrattade typ såhär efteråt: "he he hehehe... Ha ha...." Sedan fortsatte vi våran avskrittning med att hon gjorde så några gånger till fast inte alls lika brutalt... 
Ja, men nu till ridpasset.

I början var hon helt döv för skänken, hon låste sig till höger i vänster varv och tvärtom. Asså helt låst och helt skänkeldöv. Efter en stunds kämpande med att hon skulle ställa sig inåt så gav jag henne en riktig skänkel som hon lyssnade på och därefter började det släppa litegrann. Jag red väldigt många serpentinbågar och såg till att ställa henne så mycket som möjligt för att hon skulle bli mjuk i halsen, och så såg jag till att hon lyssnade på skänken. Efter många serpentiner lossnade hon helt och slutade vara låst och skänkeldöv. Asså går inte att beskrivas, även om hon har varit ungefär såhär fin 5 ridpasset i rad nu. Men hon var så avslappnad i trav och galopp. Hon frustade hela tiden och jag kunde ställa mig i lätt sits och hon fortsatte gå som en klocka. Så fin! 

Idag taggar vi dressyrträning med höga förväntningar både från mig och min tränare!



Gamla bilder från i våras...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0